Göteborg - en tidsresa

Asklunds ångbageri Chalmersgatan tidigt 1900-tal (finns inget exakt årtal dokumenterat) samt 2018. På bilden ser vi en häst med kärra. Kanske är kusken på väg från Olof Asklunds ångbageri som syns vid sidan av ekipaget. Soldatsonen Olof Asklund, som gjort sig en mindre förmögenhet på sitt goda bröd, ägde ett 30-tal bagerier i Göteborg. På 40-talet beskrivs sortimentet som "Mjukt bröd, kaffebröd, skorpor, småbröd, konditorivaror samt knäckebröd" Själva fabriksbyggnaden där allt bakades låg i hörnet Övre Husargatan/Risåsgatan. På Chalmersgatan låg också en gång Fruntimmersföreningens flickskola som drevs från 1815 fram till 1938 då kommunen tog över och sammanförde denna skola med två andra och som tillsammans bildade Vasa kommunala flickskola. När Fruntimmerföreningens flickskola startade sin verksamhet 1815 så var namnet först "Pensionsinrättningen för fattiga flickor" men ändrades fyra år senare till ovan nämnda namn. Undervisningen var till en början

Tillbaka till framtiden! Man får en märklig känsla av att se den gamla bilen från tidigt 1900-tal köra rakt mot 2000-talet i Göteborg. Vi befinner oss i korsningen Avenyn/Engelbrektsgatan. Här låg en gång huvudbyggnaden för landeriet Kristinelund, vilket revs i slutet av 1860-talet. I hörnet mittemot det hörn vi ser på bilden låg en gång huvudentrén till Lorensbergsparken - en park i engelsk stil med tillhörande restaurang/festvåning samt en musikpaviljong. Parken var inhägnad av ett stort träplank och området var omåttligt populärt för promenader och fester. Den 19 augusti 1886 uppträdde Elvira Madigan balanserande på en stållina  i Lorensbergsparken. Tre år senare sköts hon till döds av sin älskare, dragonlöjtnant Sixten Sparre som därpå tog sitt eget liv.

Här har vi korsningen Kungsportsavenyn/Parkgatan men också korsningen 1938/2018 - alltså exakt åttio år mellan bilderna. Huset vi ser i förgrunden är Wallenstams hus på Kungsportsavenyn 2. Avenyns morgonljus finner vi i tidigt 1860-tal då en kommitté utsågs för att arbeta fram en plan samt utlysa en tävling gällande en utbyggnad av området. Vad gatan skulle heta var först oklart. Somliga tyckte att Gustav Adolfgatan var ett lämpligt namn men till slut landade valet på Kungsportsavenyen. Sveriges första och enda aveny var klar i slutet av 1800-talet. Vid den tid som ena halvan av fotot föreställer så fanns fyra biografer, ett gäng restauranger och caféer men ännu inga butiker i markplan som vi tänker oss Avenyn idag. Två av dessa etablissemang finns kvar än i dag: Restaurang Kometen (som väl får räknas till Avenyn med sitt läge alldeles vid Valand, trots placeringen på Vasagatan) samt Junggrens café på Avenyn 37. Byggnaden vi ser på bilden (Avenyn 2) är byggd 1877. Från början in

Kungstorget sett från Basarbron. På vänster sida är året 1901. Göteborgarna har den senaste tiden kunnat läsa i tidningen om att Englands drottning Victoria har gått ur tiden strax innan Tjeckovs Tre systrar har premiär på Konstnärliga teatern i Moskva. Den första maj har det varit ett rekorddeltagande i Första maj-demonstrationerna i Sverige. Bara i Göteborg var 5000 personer ute och tågade, vilket får anses vara ganska många i en stad med cirka 131 000 invånare. Samma månad beslutar Sveriges riksdag att införa allmän värnplikt. Detta är året efter det att den sista dödsdomen förkunnats i Göteborg och som gällde den 25 år gamla gjuteriarbetaren Axel Herman Svantesson som rånmördat en portvakt. Rad 62: Axel Herman Svantesson På höger sida befinner vi oss på ett grått Kungstorget den 27 december 2018 - ett år som i Sverige präglats av klimatoro, en extremt torr sommar, en långdragen regeringsbildning och Svenska Akademien i djup kris. Vad minns du bäst av detta år? /Ehwa